Skratt

Idag skrattade jag så att tårarna kom! Det är bra med underhållande kollegor.
I alla fall när man har lite tid att prata med dem så där nån gång emellanåt.

Med S målande beskrivning såg jag detta tydligt framför mig:
S hämtar varje dag sin speciella gaffel i lägenheten. Den behöver han för att kunna öppna sin postbox som finns i trappuppgången. Sedan i februari har han gjort detta eftersom hyresvärden är strängt upptagen med andra krånglande postboxar? Dessvärre finns andra hyresgäster i huset som inte känner till detta med gaffeln... Därför får S ha den i fickan och titta sig noga om åt alla håll innan han bryter sig in i sin egen postbox. För annars kanske han blir tagen för en som bryter sig in i (andras) postboxar. Han försöker att tömma den varannan dag, varje dag blir lite jobbigt. Snart ska han ringa till hyresvärden igen. 

Jag måste vara väldigt lättroad. Tjohoppsansa!

Är det etiskt riktigt att skriva någon annans historia i sin blogg? Någon som inte ens vet om det? Kanske inte men jag tror faktiskt inte att han misstycker... Då är det nog ok.

Kommentarer
Postat av: Sebastian

Jag godkänner publiceringen av min historia:-) För övrigt kan jag tillägga att situationen är oförändrad. Postboxen fungerar inte, och vad jag vet har ingen heller anstängt sig för att den ska göra det...

2009-06-16 @ 09:32:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0