dröm till verklighet
Hur lyfter man ett sömningt vrak ur dvala? Frukost hjälpte inte. Kanske nån formulering kan hjälpa en semesterfirare? Jag längtar så efter det där perfekta hemmet eller snarare ett hem i perfekt ordning. Och vackert fyllt av underbara rogivande detaljer. Men min energi räcker inte till att skapa det. Kanske för att så mycket energi i mitt liv läggs på att tänka. Och de stora filosofernas tankar bleknar... Ja, ja. Någon gång förvandlas tankarna i sanningens namn också till handling. Vi har till exempel bokat och betalt familjens första höst/vinterresa till ett chartrigt Lanzarote! Jag ser så mycket fram emot den resan och håller tummarna för att vi ska vara friska när avresan ska stå i månadsskiftet november-december. Fram till dess: d-vitamin, ljusterapi, träning och det där rogivande hemmet. Och när vi blivit ekonomiskt oberoende, ett andra hem på den soliga sidan av jordklotet dit vi flyr någon gång i början av september, allra senast till förfärliga november. Om det finns några själar som kan tala om hur ni ger senhösten lyster, snälla dela med er!
Hej vännen,
Kul att läsa dina bloggar. Tycker du alltid ska vägra det där vita hemmet! Jag vet inte riktigt vad folk tycker om vårt hem och jag har slutat bry mig. Vi har vissa rum som ser städade ut och vissa som är överbelamrade med saker och flyttlådor. Huller om buller. Fullständigt övermöblerat är det eftersom vi har så få förrådsutrymmen (eller som vi har men som också är fulla).
Ibland har vi tagit städhjälp och hade senast hjälp med fönsterputs för någon vecka sedan. Eftersom det inte gick att ser ut... Men då ska man vilja lägga pengar på detta också...Jag kan känna att vi nog kommer att lägga pengarna på städhjälp (läs vit) när vi båda börjar jobba igen efter att Astrid börjat på dagis nästa höst. För att få tid med annat i vardagen. Och för varandra och familjen.
Men så har vi ju också hysteriska restider och är borta närmre 10 timmar om dagen (oftast)de dagar vi jobbar inne i stan..
Och apropå höst och mörker. Är ju själv en väderuggla. Enda tipset jag har är att försöka komma ut och gå på lunchen. Och insupa lite LJUS mer än bara fram och tillbaka till lunchstället...
Jag tror nog att jag kan vägra det vitaste men min själ längtar efter ordning och harmoni och det kan vara löjligt enkelt - och svårt - att skapa den... En "spådam" jag en gång besökte talade om att hemmet är viktigt för en känslig själ och det ligger mycket i det.
Låter väldigt klokt att ta hjälp om ni kan! Jag brottas med alltför många ideal helt klart... a la diagnos duktig (fast inte riktigt så illa).
Feministos amigos och tack för omtanken!
