idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

Igår var en underbar och känslofylld afton. Min kära svärmor bjöd med mig att lyssna på några medlemmar ur den Svenska Visakademien. Deras härliga lilla konsert ingick i temat "Musik på slott och herresäten" som jag inte känner till särskilt väl bortsett från att detta var avslutningen för i år. Vi begav oss till Hällekis Säteri och i det väl tilltagna växthuset bjöds på visor i all enkel underbarhet! Från Bellman till Birger Sjöberg (nu verkar det som att jag vet en massa om honom och det gör jag inte, typ inte något...) till Cornelis Vresvijk på älvdalska.

Jag älskar det enkla och samtidigt uttrycksfulla i en visa, människan som framför berättelsen eller budskapet med bara rösten och ett eller två instrument som stöd. Hur viktig personligheten och det personliga blir. Det som dock grep mig starkast - och också överrumplade mig mest - var känslan som fångade mig när Lena Willemark talade och sjöng på älvdalska.

Min släkt kommer från Älvdalen, min mormor och morfar har vuxit upp där och alla mina barndoms somrar tillbringade vi i Brunnsberg strax norr om Älvdalen. För den som inte vet talar man, eller tyvärr kanske talade man, älvdalska där. En del gör det än idag, mina mostrar till exempel!, även om svenskan väl tar överhanden mer och mer. Jag har i alla fall vuxit upp med älvdalska klingande i öronen. Det finns ingen språkmelodi som är vackrare i mina öron. Själv talar jag inte dalska men när Lena frågade om det fanns någon från Älvdalen i publiken ville jag gärna räcka upp handen och kunna svar henne på älvdalska. Det gjorde jag nu inte men kände mig ändå som en utvald där jag satt på min stol. Älvdalskan är så hemvan och igår kändes den som världens starkaste påminnelse om mormor och morfar som jag inte längre har i (detta) livet. Jag fick hålla igen för att inte börja storgråta i hennes första visa. Lät en och annan tår trilla ner för kinden och sjöng med när tillfälle bjöds. Också en kanal!..

Det var en väldigt lycklig Jonna som skjutsade hem svärmor igår kväll. Tack till Svenska Visakademien och särskilt till Lena Willemark.    



Lena Willemark



Svenska Visakademien

Bilderna har jag lånat från Konsertbilder på www.musikpaslott.se
Mitt bakhuvud finns faktiskt med på den nedre bilden som en av de intresserade lyssnarna =)