katastroftänk

Jag målar sällan upp katastrofer men i dessa sjukdomstider drar tankarna iväg. I dom är hela familjen sjuka i influensa och magsjuka samtidigt som det är dags för mig att åka in och föda vårt tredje barn. Kanske inte så realistiskt men nu verkar det tyvärr som att vår minsting (hittills) är på väg att bli sjuk, tror dock inte att det är vattkoppor som är på gång utan snarast det som fadern i familjen dragits med i veckan. Huvudvärk, ont i kroppen, ont i magen och en risig densamma... Värstascenariet för Axels del vore väl om han samtidigt får vattkopporna som vi fortfarande väntar på...
Jag vet mycket väl att det inte är någon större idé att oroa sig. Det löser sig alltid på något sätt. Men ändå, hellre att jag går över tiden någon vecka än blir tvungen att åka från sjuka barn och kanske vara sjuk själv i födande stund. Det är ett mycket lätt val om jag får möjlighet att välja. Om det finns någon högre makt med i spelet - nåt jag kan göra för att känna av din goda vilja?

Kommentarer
Postat av: Heidi

Så där tänkte jag också när jag var höggravid eftersom familjen var sjuk hela vintern. Ringde till och med BB och frågade om man kan föda barn när man är jättesjuk. Ja då, de hade haft en födande kvinna med magsjuka där. Hu! Och som bekant är sjuka män RIKTIGT sjuka så det är inte heller någon höjdare. Barnen är väl en annan femma, någon måste ändå vara med dem när ni åker in eller hur.

Köp proviva eller något annat magstärkande, lite handsprit och håll er borta från folksamlingar. Kanske kan barnen vara hemma tills det är dags?

Jag håller tummarna för att ni blir friska snart och att bebisen håller sig i magen tills dess. Hälsar en som fick svår influensa med 41 graders feber när Lilltjejen var en vecka. Båda pojkarna var också sjuka i samma åkomma och pappan var less.

2011-02-17 @ 09:04:53
Postat av: Jonna

Skönt att inte vara ensam om katastroftänkande, mindre roligt att ni hamnade i det läget med tre små barn, huvva!



Vi kör med Proviva och vår minsting får vara hemma tills bebisen kommit, så lite av isolering blir det =)



2011-02-17 @ 22:17:11
Postat av: Moa

Jag förstår ditt tänk, är inte alls konstigt att oroa sig i er situation. Kan nog inte göra så mycket mer än ha tillit till att allt går bra, och att bebisen har stark intuition om när det är en bra tid att ankomma. Jag håller tummarna för att ni alla mår bra när det är dags! Puss och kram

2011-02-18 @ 07:42:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0