naken skönhet

Det är så vackert att promenera i höstsolen. Men även med dimman lätt hängandes. Se de höstplöjda åkrarna. Vackert med den leriga jorden. Jag blir en del av den. Vackert med formen på de plöjda fårorna. Vackert med det gulnade gräset och frosten som skimrar här och där. Tillvaron är i sitt mest grundläggande, nakna tillstånd. Färgerna talar om att här väntar födelsen, bidar sin tid, lugnt och stilla. Så njutbart. Jag ska försöka visa er vad jag menar en annan dag då kameran kanske lyckas fånga det makalösa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0