låtsastålamod funkar dåligt
Nej. Den här tillvaron funkar inte. Livet är totalt satt på bänken. Jobba heltid med åtta-till-fem-tider och tre barn fungerar inte för mig. Som Mia Törnblom så tydligt förklarade när vi hade vår utvecklingsdag så har jag hamnat i ett (oväntat) självkänsloläckage. Jag lever inte efter mina värderingar. Delvis, javisst. Jag vill vara den som jobbar mer nu och jag vill att Pelle ska jobba deltid. Det är bara det att jag inte orkar vara den mamma jag vill vara och de värderingarna går inte att kompromissa med. Jag måste orka vara en bra mamma för att gilla mig själv. Inte en som gråter och vrålar och ignorerar och har urdåligt samvete. Då är det dags att förändra. Överväger att gå ner i tid tre till fyra timmar i veckan åtminstone. Och så måste vi dela nattningarna även om vi har världens mammigaste skrutta. Det blir ändå inte bra med en frustrerad mamma som ska uppbåda låtsastålamod. Jaha. Så var det med den balansen...
