familjen litteratur finns bara i fantasin - men den är fiiiiin!...

De där fantastiska lässtunderna med barnen har en förmåga att gå upp i rök i den här familjen. Jag ser mig som en väldigt läsande person och i den bilden ingår att läsa mycket för sina barn. Men tar jag på mig glasögonen för att se riktigt klart så lever jag inte alls upp till den där bilden...

Det var i tonåren som jag var en fullständig bokmal. Tjugo år sedan sisådär. Läsningen med barnen blir läsläxan. Inte så mycket mer. Usch. Får försöka väga upp den där mindre smickrande bilden som träder fram...
Ikväll läste jag i alla fall två kapitel ur "Tam och nydraken" för Axel. Och häromkvällen läste jag och Alfred ur "Så blev jag till" och Alma får i alla fall sin dos... Det är liksom lite lättare att få till en stund med Max eller en halvläst "Gittan och fårskallarna".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0