hon som plockade ihjäl sig...?
Uppfattar livet som platsen för evigt plockande. När ska den här familjen få en rofylld miljö där var sak har sin plats? Kräks på det. Oj vad positivt det blev... Men jag klarar inte av röran. Och jag klarar inte själv (som det känns) den ständiga kampen mot den. Huset är för litet för oordning. Och min själ kräver dessutom harmoni omkring. Särskilt när den kommit lite på efterkälken... Gör en min av blääää...
Jag behöver också ordning och struktur för att må bra! Särskilt när det är stressigt eller rörigt på andra sätt i mitt liv, då blir det liksom ännu viktigare att ha ordning omkring mig, även om det är som du säger att det tycks vara ett evighetsgöra som aldrig, aldrig tar slut...! :-(
Ja, måste vara det absolut tristaste som finns, plockandet alltså. Instämmer i blääääandet;)
Kram
