idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

• Första träningspasset för i år och jag har köpt ett terminskort. Heja gympan i vår idrottshall!
• Sökt några fler jobb. Vet att det kommer något bra, lite osäkert när exakt bara...
• Promenerat flera gånger med sol i ansiktet = två bra saker till, alltså promenad och sol.
• Bokat en klipptid och bokat biobiljetter till "Simon och ekarna".
• Försöker bryta sockerbegäret med lite LCHF-kost och konstaterar att det är effektivt!

Idag känner hon sig lite politisk och funderar på ett gå med i ett politiskt parti.

Livet är skört. Det vara bara det jag ville få sagt idag. Och att jag är så tacksam över min fina familj.

En liten årskrönika vore ju på sin plats och foton från julledigheten. Men det får bli en annan dag för jag ramlar nästan av stolen här av trötthet. Måste bara berätta att idag har jag skickat ännu en ansökan. Till drömjobbet. Ännu har jag nog inte tillräckliga kvalifikationer för att kunna konkurrera men jag hoppas, hoppas, hoppas ändå. För egentligen är det som gjort för mig. Kommer vara lite fylligare blogginlägg en annan dag. Nu ska jag dricka te och i värsta fall ta en bit av blockchokladen i skafferiet eller lite av romrussinglassen i frysen. Jag försöker annars bryta julfrossan, tror till och med det var sockerabstinens jag mådde piss av senaste natten! Så den behöver v-e-r-k-l-i-g-e-n brytas.

Hemma igen och här igen! Senaste veckan har innehållit både ont och gott. Bilresor, släktträffar, magsjukor och mycket snö. Tyvärr har sjukdom och medföljande oro liksom tagit över vardagen lite väl mycket. Även om vi kämpat emot tappert och åkt längdskidor efter ork och friskhet. Kom hem idag och hemmet var mysigare än jag mindes... Almisen har äntligen kommit igång bra med ätandet idag. Förbaskat vilken oro det skapar när barnen är små och sjuka. Jag känner mig lite som en urlakad trasa trots att jag inte varit särskilt sjuk. Ammat alldeles kollossalt och varit så efterfrågad att jag känner mig just tömd. Men det är ju först när det börjar vända som det finns tid att känna. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara att leva med ett allvarligt sjukt barn...

Jag sitter i sängen och har precis vikt färdigt tvätten som jag hämtat från torktumlaren. Lugnt och skönt. Och ombonat! Igår kom gardinstång och gardiner upp i vårt sovrum som för övrigt varit nyrenoverat i ett år. Pojkarna har byggt upp en hel legovärld och leker, leker och leker. Alma och hennes pappa huserar i köket och ser till att hon blir mätt. Så nu börjar annandagen och valet står mellan en lugn förmiddag hemma eller att ge sig ut på jakt bland andra fyndare. Kläder och förvaringskorgar skulle behöva fyndas till hushållet. Men gårdagen har samtidigt gett en enorm mersmak och suget efter lugn och frid är stort. Frukost härnäst så får beslutet vila lite. Hoppas ni får en trevlig annandag!

Den skönaste dagen. Så kommer juldagen 2011 att bli ihågkommen. För första gången på månader känner jag mig ikapp. Inte ett enda måste-måste. Bara vi i familjen och julefrid. Nåt litet tjafs men annars stora barn fullt upptagna med pingis på golvet, legobygge och Peter Pan. Ett litet barn som äter, sover, tränar balans och är allmänt god och glad. Föräldrar som fixar vardagen i lagom takt och har tid att slappa i soffan och njuta av Peter Pan och en tupplur. Magen är kanske lite för välfylld med choklad men annars den bästa familjedagen i mammaminne. Tacksamhet i massor.

Något behagligare familjeliv här idag. Jag har hittat ett lugn (för stunden och dagen) och försöker sprida det som ringar på vattnet. Till de andra som eventuellt behöver det. Och till framtiden. Guppar väl sådär emellanåt men jag tror på att familjefriden kommer lagom till jul.

Så himla bra fixat. Ikväll har vi varit på Alfreds och de andra tvåornas julkonsert samt vernissage. Jag tycker att de har de mest fantastiska lärarna! Detta var så genomtänkt och välordnat. Först en långa radda julsånger med lite avslutande stämsång =). Barnen hade sedan två och två hand om varsin station med sådant som de skapat under skolans kulturvecka (bland annat), berättade och visade. Fina och duktiga barn. Konst på trä, egentillverkade instrument, julkort och sagor visades bland annat upp. Vi klassföräldrar bidrog på vår kant med lite servering av glögg och pepparkakor så alltihop blev ett riktigt härligt julkalas!

Den här familjens medlemmar har hamnat i frontlinjen. Någon hugger och kokar över vid minsta påpekande. Någon retas. En annan nyper till. Femtioelva gånger om dagen. Någon klagar. Några tjatar ihjäl sig i vansinnigt tråkigt tonläge. Andra tappar sina öron. Smittsamheten är hög och det är tid för några (vuxna) att ta sitt ansvar. Hissa den vita flaggan och välja rätt riktning på familjesamvaron igen. Här gäller det att tänka till...

Sista julklappen till de stora barnen beställd! Hoppas nu på leverans inom utlovad tid. Före julafton alltså. Den här ska komma från Siba:

...för att du var med mig den vilsamma stunden den här veckan. Du och jag i den bekväma fåtöljen intill de stora högtalarna var helt rätt.

Barnen har lussat för sin farmor idag. Så fiina! Jag är så stolt och glad över dem. Det finns ett litet gäng foton som förhoppningsvis trillar in under morgondagen. Godnatt!