idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

Blir lite ledsen över att leksakskatalogerna fortfarande är indelade i rosa sidor och sidor med annan färg. Mina pojkar "vet" nu att de inte ska titta något närmare på de rosa sidorna. För helvete. Nog måste det väl finnas något mer kreativt sätt att gruppera leksaker på? Låt mig försöka om inte annat. Och så kan vi säkert stryka hälften av sidorna, både rosa och andra. Vore väldigt intressant att veta om leksaksaffärerna tjänar mer pengar på att göra det så här "lätt" för sina kunder? Jag blir nog tvungen att ge viss återkoppling för att få julefrid. Får ta reda på vem som ska ha den bara.

Idag har vi haft avslutning på babysimmet OCH vi är nu anmälda till fortsättningskursen i januari. Det är så underbart mysigt. Vi njuter riktigt! Idag var en undervattensfotograf där och plåtade barnen (och delar av deras föräldrar) när barnen dök. Än så länge håller vi i barnen när de dyker men i den beskärda bilden ska vi förhoppningsvis inte synas. Och tur är väl det. En halshuggen trettioåttaårig bikinikropp efter tredje graviditeten. Det finns bättre fotoobjekt. Som till exempel en niomånaders knubbig tjej som dyker med öppna ögon! Det ska bli riktigt häftigt att se den färdiga bilden. Hoppas den blir lika bra som han var nöjd med den. Även om den kostar skjortan... Alma har förresten fått sitt första diplom någonsin =).

Vi fortsätter att köpa el av Falkenberg Energi även nästa år. Vi vågar oss dock inte på alternativen med rörligt elpris även om det just nu ser mycket bra ut för ekonomin. Det viktigaste för oss i vårt val är att det finns en grön profil på elen vi köper.

Första advent är inte så dumt, trots storm, regn och grådass. Ändå något särskilt att tända första ljuset tillsammans med barnen. Som förresten ville tända varenda ljus vi kunde uppbringa för att skapa riktigt mys till frukosten. De övriga tre ljusen i adventsstaken är dock heliga. Nu är de på barnkalas hos grannpojken, lilltjejen sover och maken steker lax så jag har kunnat betala räkningar i lugn och ro och lagt upp en liten budget för månaden. Kan bara konstatera att det inte blir några jätteutsvävningar. Men jul och klappar blir det. Och så ska vi fixa ett sätesöverdrag till bilen. Almas babyskydd ska lämnas tillbaka och den större stolen installeras. Stora tjejen! Hon är visserligen ganska liten men ändå... mer än nio månader nu. De här överdragen hittade jag på Jula, lite roliga men Simpson kanske skrämmer slag på henne. Vad tror ni?

Kan vi avbeställa avundsjuka från universums katalog? Jag skulle inte sakna den.

Jag önskar mig en själ av sten eller jord. Bastant sak.

Nu ska jag paketera in mig och dottern i Toyota Avensis Verson och ha en date med Willys. Ladda kyl och frys och förbereda med ingredienser till adventsbak. Men något är fel. Trettioåttaåriga välutbildade och ekonomiska kvinnor ska inte behöva kolla kontot och lägga till ens i slutet av månaden. Jag behöver definitivt ett annat arbete.

det tunga täcket skymtar igen

Igår hittade jag poeter.se och kastade mig genast in som medlem. Tänk att det finns så många andra som också är ordgalningar och poesiberoende! Och som skriver fantastiskt. Jag inser när jag läser andras kommentarer till andras poesi att det finns ett språk som jag inte behärskar. Det textanalyserande språket. Jag går liksom enbart på känsla. Mycket att lära. Synd att det inte finns ett extra dygn i veckan utanför den vanliga tideräkningen.

Det är så vackert att promenera i höstsolen. Men även med dimman lätt hängandes. Se de höstplöjda åkrarna. Vackert med den leriga jorden. Jag blir en del av den. Vackert med formen på de plöjda fårorna. Vackert med det gulnade gräset och frosten som skimrar här och där. Tillvaron är i sitt mest grundläggande, nakna tillstånd. Färgerna talar om att här väntar födelsen, bidar sin tid, lugnt och stilla. Så njutbart. Jag ska försöka visa er vad jag menar en annan dag då kameran kanske lyckas fånga det makalösa.

Orden och melodierna fyller mig, skapar lycka ut i varje del av kroppen. Hjärtat jublar efter ett par timmar med min underbara kör och körledare. Jag är så innerligt glad ända in i själen över att jag vågade börja sjunga i kör. Att svälja detta lyckopiller varje vecka, vilken gåva! Och en rätt enkel gemenskap. Nu blir det en liten träff med Jesus Christ (Superstar) på söndag tillsammans med de andra i kören. Heja körsång.

Det var en gång en försäkringskasseanställd som drömde sig bort till nya äventyr och högre pengahögar. Skrev till ett sånt där ställe med kontakter på högre ort och gladdes då hon Kallades! Hon pratade och argumenterade som en besatt och skrapade ihop gamla skrivna ord. Och sållades bort, förmodligen så hårt att referenserna inte ens kontaktades. Aj, aj mitt hjärta! Alltså, dé bidde ingenting av det första jobbet. Slickar mina sår och hoppas på en ny chans på det andra.

tomheten breder ut sina fulaste vingar

"Ditt kompetenta barn" ligger framför mig här på skrivbordet. Men mina kompetenta barn har vägrat samarbete idag, Jesper Juul. Eller samarbetat högst motvilligt. Eller kanske bakvänt som du brukar skriva om. Det skulle väl i sådana fall betyda att jag inte heller ville detta och det är kanske sant... Jag vet att det vi sysselsatt oss med idag inte är världens roligaste aktiviteter. Letat jacka till Axel i en affär, handlat jacka till Axel i en annan affär, handlat mat på Willys inklusive kisspaus med blöta kalsonger och språngmarsch tillbaka till ICA eftersom det saknades pengar till toaletten på Willys (pust). Men vi har i alla fall pausat mitt i för lite mellanmål, korv med bröd och festis och frukt, och barnen har fått handla lördagsgodis samt varit på egna äventyr bland tidningarna medan jag matade lillasyster. Ändå den värsta klag- och tjatdagen i mannaminne. Från barnens sida och från min. Den mest smidiga och anpassningsbara är helt klart också den yngsta i sammanhanget. Makalöst nöjd med att bara hänga med oss övriga. I mitt föräldraskap försöker jag då och då argumentera för att vi faktiskt måste göra saker som inte är så roliga ibland. För att de är nödvändiga. Mina barn avskyr att gå i affärer, framförallt innan vi kommit till dem. Då är det som allra värst. Då dör man ju nästan av uttråkning och av att alltid, alltid behöva gå i dessa affärer. Och mamman dör nästan av ilska och provar alla upptänkliga tonlägen för att de ska inse hur sällan de behöver gå i affärer och hur odrägliga de är som bara klagar. Mycket konstruktiva dialoger således. Sedan kan det ju tänkas att det faktiskt ändå är lite kul med färgglada vantar och att jackan faktiskt är snygg och att lillasyster är rätt rolig  i kundvagnen. Och mamman tycker för en stund att det är mysigt att mellanmåla ihop och att barnen är riktigt trevliga barn. Tyvärr är måttet ändå rågat när kvällen kommer efter vrålstressig matlagning innan scouter, tjat, tjat och ytterligare tjat om diverse enkla (men ibland tydligen omöjligt svåra) ting som att ta av sig kläderna. Bägaren rinner över när skrivarprogrammet kapar de svårligen valda fotona, som ska med till skolans scraping, lite på fel ställe. Då kommer en rad av fula ord över moderns läppar och till och med ordet som börjar och slutar på k med ett u i mitten. Aldrig någonsin tidigare uttalat med barn närvarande. Jag upprepade det inte. Ågren slog till mig i huvudet mycket, mycket hårt och direkt. För att ni icke skall döma mig alltför hårt vill jag förtydliga att jag inte sade det till barnen. De bara råkade höra det. Hmm, illa nog förstås. Så nu sitter jag här och biktar mig och tröstar mig med att de förmodligen inte hört ordet förut och därför knappast la det på minnet... Så var det med den inbillat goda impulskontrollen.

Nu har jag sorterat bloggen. Nu kan man hitta barnens mest underbara! i kategorin med samma namn. Rallycross finns dessvärre inte mer. Inte heller glädje men desto mer familj, vardag & livet det stora! Håll till godo.

Håller på att försöka skapa lite bättre struktur på den här bloggen. Samlar ihop kategorierna bland annat, även om det inte syns ännu... Men tiden att arbeta koncenterat finns ju inte riktigt. Döttrar behöver ju till exempel lunch. Och deras mammor med för den delen =). Men kul är det!

Idag har det pirrat i min mage. Mest för körens framträdande. Rättare sagt för min egen insats. På dagen kom jag inte ens på melodierna till några av sångerna vi skulle sjunga till aftonen. Inte så förtroendeingivande...? Vilken tur att Youtube och stöttande körmedlemmar finns. Väldigt fin kväll i lilla Skebykyrkan. Koppången är för närvarande en av favoriterna på repertoaren.

Det känns som att det här lovet har gjort mig och barnen väldigt gott. De har varvat ner till målarbok- och kortspelsnivån och haft några dagar med nästan bara vara. Väldigt skönt. Visst, en del aktiviteter och lek med kompisar också men väldigt lagom. Själv har jag kommit till inspirationsstadiet! Drömmer om och planerar för framtida renoveringsprojekt. Och börjar ta tag i några av "bortglömdingarna" från tidigare renoveringar...

Den mest underbara dagen på mycket länge. Jag har varit den lugnaste och lyckligaste mamman. Det var Jesper Juul som gav mig ny input igår kväll. "Ditt kompetenta barn" hade vilat orörd i bokhyllan ett tag nu igen. Jag måste då och då fylla på med ny kraft i föräldraskapet i form av idéer och tankar kring just det, alltså föräldraskapet. Det viktigaste ledarskapet? Lätt att vara förälder till vår lilla plutta än så länge men ibland kommer samvaron med de större in i perioder då konflikterna bara avlöser varandra, även dem emellan. Det kan vara svårt att hitta den där kraften som krävs för att bryta mönstret och leda in samvaron i den goda cirkeln igen. För mig hjälper det att ha en stark tanke eller idé att luta mig mot. Då växer jag plötsligt till den finaste och starkaste ledarmamman på mycket länge. Jag är nog sällan en urdålig morsa men jag vill liksom ha den där goda spiralen igång. Så tack för den här dagen och för "jag gillar dig mamma". Godnatt!

Igår blev vi med ny torktumlare. Jag och Cylinda inledde vår relation med att åka på ett aerobicpass. Cylinda fick visserligen vänta i bilen men trevligt med lite sällskap till och från hemmet. Nu bor hon tillfälligt i garaget tills maken agerat elektriker och fixat till enfas igen. Sker förmodligen i helgen. Sedan kommer tvätten gå än mer som en dans och det vill till för här dansas det mycket.