två pärlor att hålla ömt!
Dagen har två bästa stunder. Efter en för lång arbetsdag sansade jag mig och landade en stund i biblioteket i Götene. Tack till maken som var hemma med den lilla - och de mellansmå. Konstigt hur rogivande lyckopiller detta är för mig. Men ännu underligare att jag glömmer mellan gångerna... Tystnaden, eftertanken, faktan, deckarna, magasinen och inga kravfyllda förväntningar. Bara vara och låta blicken falla på en lockande titel. Samla en liten hög och i största lyx bära hem och rå om ett antal veckor. Och sedan igen om man vill. Jag ska påminna mig själv om den favoritplatsen i vardagen. Den andra bästa stunden idag var med pojkarna och Rasmus på luffen. Kanske kan vi i höstmörkret äntligen på riktigt komma igång med högläsning igen!? Mellangossen lyssnade väl måttligt noga med sin Kalle Anka i famnen men har var bredvid oss. Det räcker för mig.
Vår egen älskade Bråkmakarunge
Underbara busiga Almisen i sin ljuvliga ärvda klänning efter moster Moa! Vilken kvalitet. Både på plagget och bäraren av det. Vår egen Astrid-Lindgren-unge som gjord för all världens Bråkmakargator. 