mellanrummets nöje



Laddar inför morgondagen med Werthers original, tågskump och intressant läsning! Spenderar morgondagen på kurs med Kurt. Hoppas komma tillbaka till kommunen med uträtade frågetecken och inte alltför mycket ångest över året som gått. Oavsett lässällskap är det en stor lyx att kunna läsa helt ostört, befinna sig i det mellanrum jag älskar så mycket. Resandets rum.



tankar energi i min SJ-stol!

På väg och det är så skönt. Jag älskar att läsa, tänka, lyssna och känna tågets skakningar. Ha bara en liten väska med mig och vara på - litet som stort - äventyr. Resa ensam är tillfälle att gå in i sig själv, reflektera, skriva och bara vara. Så gött! Resa med andra är tillfälle att umgås, uppleva äventyr och skapa gemensamma minnen. Gillar att vara på väg till min syster och att det är utbildning i dagarna två därefter. Gillar att vår Mallorcaresa närmar sig! Ska bara vårda mitt inre lite nu så den uppblommande stressen istället går in i slokaläge. Detta är själavård för en tänkande typ. Tid att skriva före midnatt!


badstranden nästa


för åtta år sedan...

...fick vi en mysig gåva! Finaste Axel kom till oss. Firat med varmt väder, presenter, sång, stora bitar jordgubbstårta, kusinbesök, stress-skadade bakverk och gräsgröna fötter.


reflektioner

Nya försök! 

Fy så ledsamt. Skrev nyss ett långt inlägg om behov av förändring. Istället publicerades den korta text jag skrev till mina försök att publicera bilder. Det får verkligen bli nya försök men nu pockar dagen på. Så ledsen man kan bli över en försvunnen text!


sommarmix och ovilliga bilder

Älgå vill tydligen inte att vi delar med oss av dess godhet. Inga bilder publiceras här inte! Våra (stillsamma) bravader ska vi behålla för oss själva tycks livet säga. Vi blandar en sommmix av regnskurar, Rosengädda nästa, jordgubbar, sommarlov, roddbåtsturer, pyttipanna, mulltoa, solglimtar och familjeliv. Inte så dumt alls. Lätt att glömma bort värdsliga ting som att betala räkningar och sånt.

lånat paradis

Framme i paradiset! Värmland och Glafsfjorden. Enkelt liv. Vilken tur att vi träffades då för många år sedan. Och vilken tur att vi fortfarande är välkomna hit. Tänk att Alfred och Axel varit här varje sommar. Alma med, bara att somrarna är mer lätträknade;) Alfred tog sina första steg här. Axel var tre veckor när han kom hit första gången. Alla älskar vi den här platsen och tröttnar aldrig på vyn från viken ut mot sjön. Att känna så varmt för en plats på jorden är en förmån och jag är verkligen tacksam över möjligheten att vara här. Känner mig så berörd en natt som denna.


den här 40-åriga typen...

... är ju en riktig godbit :


semesterkillar

Gottar sig med pizza och mixed grill! Så duktiga på att bära och flytta när vi nu är inne på tredje boendet;) Njuter i fulla drag av värme och lagom äventyr ! Får visst skippa bilden för att kunna bli publicerad här...


reeesfeeeber!!!!

...har inte de här två men individerna i framsätet lider desto mer av åkomman. Och spela-död-effekten slog till oss båda så inte har vi gott om tid heller... HJÄLP vill jag skrika! Jävligt högt. Vet bara inte med vad. Resfeber maximum. Vill bara vara framme, åtminstone på flygplatsen...


andning i frid

Dygnets timmar vill inte räcka till så nu sitter jag här på andra sidan midnatt igen... Dags att varva ner lite inför semestern så att inte någon i familjen klubbas när den verkliga ledigheten inträder på lördag. Eller ledighet? Äventyr ska det kallas - att flacka runt i främmande land och bo i fem olika lägenheter på tolv nätter. Låter lagom kul när man hör det så men det ska bli underbart. Kristallklart vatten, värme och skön samvaro med lagom spännande upplevelser. Jag längtar nu. När jag äntligen får en stunds andning i frid.


bara munkar???

Litet besök idag med delar av trevliga familjen Lager vid klosterkyrkan i Varnhem. Avkopplande att lämna tvätt- och packningsstöket åt sitt öde. Bara vara och äta god salami- och briesmörgås, kika runt och föreställa sig morgontvättande munkar och sedan svalka sig lite i närbelägen sjö. Gott.

Och så hade jag hela tänder! Men försäkringen gick upp, så lite skräp ändå...

Avslutat med tung men genomförd joggningrunda. Nu dusch och godnatt.


det vackra med semester

Känner att jag behöver skapa lite jämvikt genom att bjuda några bilder från den underbara och förfärliga platsen jag nämnde i förra inlägget. Och så är det ju så kul att äntligen kunna blogga från den här IPhonen med en fungerande app.


äntligen hemma i dignande musskit!

Jag älskar att resa bort och särskilt till hela familjens favvoplats i Värmland. Men det här handlar inte om att resa bort utan om att komma hem. Vilket jag poetiskt nog skulle kunna säga att vi gör i Älgå. Men idag, just den här gången, längtade jag hem. Efter regn i överflöd och ettåringspass från allehanda faror tio meter från en sjö med klippor och trappor var man än vänder sig. Mygg och knott blev också väl närgångna. Superstackars lillskruttan som har 14 myggbett på ena kinden och ser misshandlad ut. Därför blev hemma plötsligt underbart i afton. Och rosorna välkomnade oss tillsammans med smultronen och de nästan mogna krusbären. Dignande juliträdgård. Musskiten som vi hittade i alla rum kändes lite minus och snuskigt. Men inte ens det tog bort glädjen i hemma just idag. Heja musfällorna nu bara.


kasta ogräset och musskiten i rabarbersaften!

Mina semesterambitioner är rätt låga.
  • Rensa i allas garderober och sortera vad som ska skänkas till småkusiner eller till FA-fyndet eller kastas.
  • Laga dussinet byxor med hål på vänstra knät.
  • Sortera in de femtielva högarna med viktiga papper i nyorganiserade pärmar. Ska bara nyorganiseras först.
  • Lyfta ner alla kartonger och alla andra pryttlar och möbler från det välfyllda loftet och sanera från musskit och centimetertjocka lager av damm och sedan bestämma vad som ska göras med allt. Och sedan göra det.
  • Göra färdigt ommöbleringen på övervåningen, kanske flytta en son till allrummet och sätta ett fint tyg på baksidan av bokhyllan för att skärma av bättre.
  • Fixa i ordning det lilla pysselrummet med någon hylla och så där underbart inspirerande för barnen!
  • Skriva ut alla resehandlingar och resebevis och fixa pass och nya resväskor och sista boendet och budgeten för 40-årsresan.
  • Och så ska jag bli mer avkopplig och mindre pedant och spela en massa spel med barnen. Sådär som familjen på besök kan göra. Slappa en halvdag i sträck.
  • Krusbärskräm och hembakat.
  • Ge trädgården en renässans genom att faktiskt rensa ogräset i utvalda rabatter och stötta rosenbuskar som ligger och bekantar sig med gräset..
  • När solen kommer sticka med kylväskan till stranden och ta med fotboll och frisbee, pysselböcker och Pettson och Findus och bara götta oss.  
  • Sitta i den nyfådda solstolen med makens rabarbersaft (innan den är slut) och läsa födelsedagstidning och åtminstone en av pocketböckerna som står på rad.
  • Åka på utflykt - museum, utställning på Läckö och badhuset - om vi inte kan simträna i dammen som håller på att bildas på grannens åker närmast.
Jag har tre veckors semester kvar. 

SEMESTER...

...börjar nästan nu! Egentligen lite mer lägstanivådagar men inget mer arbete på fyra och en halv vecka. Och jag bara pustar och hoppas på att pustandet upphör om någon vecka. När varvtalet inte längre ligger på en miljon femhundrasextontusentjugosju. Puuh. Åter till fotbollsmatch efter nattad lillskrutta. Vi hörs!

kärleksförklaring till en plats - och en livsstil

Den skrivfria perioden för någon vecka sedan spenderade vi i Värmland. Närmare bestämt i lilla Älgå en bit utanför Arvika. Fina sommardagar är det helt klart min och hela familjens favoritplats på jorden. Jag förundras varje år över att en plats som vi egentligen inte har någon tidigare anknytning till har kunnat bli den mest älskade platsen i vår familj. Vad är det som gör detta? Kanske har jag redan skrivit det här blogginlägget någon annan sommar eftersom det är en återkommande förälskelse. Jag gör det i sådana fall igen. Det är närheten till sjön. Att livet levs utomhus från morgon till kväll. Bryggan som är magneten för mete, sol, bara vara och tandborstning. Enkelheten i ett liv utan rinnande vatten, tvätta sig i sjön, diska i balja på träbänken under björkarna. Grilla varje dag, nästan. Bo trångt. Solnedgången över den lilla viken av sjön som man aldrig, aldrig, aldrig tröttnar på. Kärlek till hur livet gestaltas på den här platsen i universum. Semester maximalus för mig. Ska ge er bilder en dag snart, då jag skriver från rätt dator. Godnatt så länge.

vardagsäventyr +++

Det har varit en underbar dag. Barnen har lekt och lekt och lekt och lekt. Vi så kallade vuxna i familjen har fått en del nyttigheter gjorda. Plockat, städat lite, lagat mat. Njutit av att vara hemma på säker mark. Anledningen till att jag njutit så av hemmavaron är de senaste dagarnas vardagsäventyr. Lite mer än vad vi önskat oss.
*
I torsdags - på Alfreds födelsedag! - tog vi bilen och sedan tåget mot Uppsala. Vi hade packat väl till sent kvällen innan avresan. En stor resväska med alla våra kläder, regnkläder, badkläder, necessären, present, blöjor. Med mera. Varsin ryggsäck till barnen med reskudde, spel, tidningar & sånt. Almas väska med skötbädd, ombyte, några blöjor. Kylväska med pastasallad och dryck. Kameraväska som även fick agera handväska. Sist (och kanske minst) en papperspåse med frukt och lite annat smått och gott. Icke att förglömma - Almisens barnvagn med tillhörande leksaker!
*
Vi är i supergod tid till tåget och väl ombord lastar vi stora resväskan i bagagehyllan i ena änden av vagnen och barnvagnen hopfälld lite framför flera andras väskor. Tågresan förlöper väl till Stockholm trots 28-gradig värme i vagnen. Vi underhåller barnen och håller ordning på deras attiraljer. När Stockholms central närmar sig fäller jag upp vagnen för att vara beredd på avstigning. Vi behöver komma av tidigt för att inte vara i vägen för andras bagage. Flera kontroller runt platserna för att se att allt är med innan vi snabbt tar oss av tåget. Stannar en stund utanför för att sätta på barnen ryggsäckarna. Vi har 45 minuter på oss för bytet och slår oss ned och äter av den goda pastasalladen, småpratar. När vi sedan kliver på nya tåget är det trångt. Går inte ens att köra mellan sätena. Så vi blir ståendes där vi gått på. Tjejen som har den ensitsiga platsen lämnar den till oss. Hon är jättesnäll enligt Alfred. Vi rullar iväg och jag tittar på bagagehyllorna i vagnen. Då slår det mig... Vår stora resväska är kvar på det andra tåget. Hjäälp!
*
Pratar med Pelle, pratar med konduktören, får telefonnummer och telefontider och veta att vi inte kommer kunna få väskan samma dag. Ok. Overkligt men börjar sakta fatta att det hänt. Superordningssamma packfreaket Jonna har glömt resväskan ombord. Även hennes make har gjort det.
*
En jävla tur att vi hälsar på syster och kan låna en del och att vi har lite slantar och kan fixa det mest nödvändiga för en trevlig semestertripp - tandborstar, tamponger, allergimedicin och rea-badkläder...
*
Det kunde ju räckt så. Lördagen spenderas på Skansen. Mysigt och trevligt! Tåget hem går 17.02 och biljetterna är inte ombokningsbara. Vi lämnar Skansen i god tid för att ta oss de få minutrarna med spårvagn till Sergels torg och vidare promenad till centralen. Ingen spårvagn kommer. Ingen spårvagn kommer. Ingen spårvagn kommer! De ska gå var sjunde minut. Tjugo minuter går. Ännu mer. En hjälpsam man pratar med oss efter att ha kollat SL:s hemsida. Trafiken står stilla på grund av pridefestivalen. Man kan ta buss 44 istället... Avslutar min stående amning och halvspringer mot bussen en bit bort, vänder då en spårvagn kommer in, springer tillbaka till busssen igen då vi får veta att spårvagnen bara kör en hållplats. Knör oss in men barnvagnen får inte plats! Vi får egentligen inte åka med men maken fäller resolut ihop vagnen som bagage. Han visar också att han kan många svordomar. Jag blir mer och mer högröd i ansiktet - stresspåslag multum - och försöker tvinga hjärnan till att tänka logiskt.
*
Bussen går till Karlaplan har någon annan sinnesnärvaro nog att ta reda på. Sedan är det bäst att ta tunnelbanan, röd linje. Bussen sniglar sig fram bakom spårvagnen - som plötsligt ska till Sergels torg. FAN. Vi har inget val. Här sitter vi och mitt hjärta pumpar blodet hårt, hårt för att göra mig redo att fly. Svårt att tänka då. Måste hinna. Vi har inte råd att köpa nya biljetter. Vi måste ha mat på tåget. Hinner vi? Vad gör vi annars? Delar upp vem som bär och gör vad när vi kliver av bussen. Hej och hå nedför rulltrappan. Tack och lov bara två stationer och tunnelbanan går efter nån minut. Det går nog... Beskyller maken för att vara hysterisk då han bär barnvagn - med barn i - uppför trapporna istället för att ta hissen. Någon ska hämta de väskor som inte är kvarglömda... Var är bagageboxen? Hittar dit igen. Maken rusar till Mc Donalds i andra änden för jag säger att de brukar vara snabba där. Hur smart var det egentligen så här i efterhand? Vi andra tar oss till spår sju och hittar rätt vagn nästan en kvart innan tåget ska avgå. Tack till Moa och Malin. Maken hinner också i tid med maten vilket visar sig vara turligt som tusan. På tåget kan man köpa läsk och godis. Det vill säga när automaterna fungerar. Den underbara värmländska konduktören har ingen aning om hur glad hon gör mig med sitt varma småprat med barnen. Underbara underbara människa! Stressnivån sjunker betydligt men gråten sitter fast i bihålorna eller någonstans i närheten under större delen av resan och efter hemkomsten. Inte för att jag är ledsen men kroppen fattar att den behöver bli av med stresshormonerna. Men ingen gråt kommer.
*
Därför har jag njutit av den lugna hemmadagen idag.

SeMEsTeR

Tre fina semesterdagar. Ja, många fler egentligen hittills men det är ju först när man åker bort lite längre tid och upptäcker nytt - eller verkligen slår ner rumpan på sommarstället som det händer. Att den verkliga semesterkänslan infinner sig. Tycker jag.
Familjen har gjort en tur till Gränna, Visingsö och vidare till Kolmården. Några andra fina stopp på vägen. Fotografen bjuder på några bilder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Röttle by - väl värt ett besök =)
Godsaker i Gränna
Urtrevligt boende på Bergsgatan 24
Visingsö nästa
Studerar hästkiss
Barnen styr oss säkert tillbaka! =)
Hur roligt som helst att bo på hotell i Linköping...
Tredje dagens äventyr
Talande miner i linbanan
Lite mindre rädda människodjur i bur
Delfinshow gånger två. Höjdpunkten.

nu!

bara vara bara vara bara vara bara vara bara vara bara vara bara
längtar jag efter
'
inte var en tjatig kontrolltant
ständigt på väg
'
frid och ro
skratta så vi får ont i magen
'
släppa på tider och måsten
njuta samvaro
'
till etthundrafemtio procent
bannemej!

Tidigare inlägg
RSS 2.0