växa och växa upp
Min sons sexårsdag den här stora dagen! Jag kan inte riktigt förstå att han om ett par veckor börjar i förskoleklass. Då ska han åka iväg med sin nya blå ryggsäck med en frukt och skolmapp i A4-format uti. Gympakläder vissa dagar.
Han har blivit så lång under våren (med våra familjemått mätt - 1,57 respektive 1,69) och nu är han så lik sin pappa att jag väldigt ofta blir full i skratt. De är också väldigt lika till sättet. Det är fascinerande att som förälder få ett barn som tänker på helt andra saker än en själv. Som funderar väldigt mycket över hur saker fungerar, t.ex. vilket bränsle som flygplan kör på (och en massa annat som jag aldrig intresserat mig för). Det kan ibland bli lite jobbigt att försöka svara på frågorna som kommer vid nattningen. Det är liksom fel sorts frågor för en väldigt teoretiskt och filosofiskt lagd person.
Min man sa för ett tag sedan att jag blivit mer jordnära eller fysiskt orienterad - eller hur han nu uttryckte sig. Fast han var tveksam till om jag tyckte om det. Det är jag också tveksam till. Det känns mer som ett måste och som en påverkan från min närmaste omgivning. Men kanske också som en skolning för själen. Jag tror att själen mår bra av variation och av att göra viss del praktiska saker med omsorg. Jag skrubbade och oljade till exempel in ett litet trädgårdsbord och två trädgårdsstolar för några veckor sedan. I grund och botten har min själ inte det tålamodet och det är kanske det jag känner är nyttigt att träna upp. Bara jag också får filosofera, kreativera och drömma...
Drömmer förresten om att resa bort till någon varm solig plats i november. Introducerat tanken för min käre make utan vidare framgång. Han är mer inne på att byta till en båt man kan sova i. Jäsp!
Han har blivit så lång under våren (med våra familjemått mätt - 1,57 respektive 1,69) och nu är han så lik sin pappa att jag väldigt ofta blir full i skratt. De är också väldigt lika till sättet. Det är fascinerande att som förälder få ett barn som tänker på helt andra saker än en själv. Som funderar väldigt mycket över hur saker fungerar, t.ex. vilket bränsle som flygplan kör på (och en massa annat som jag aldrig intresserat mig för). Det kan ibland bli lite jobbigt att försöka svara på frågorna som kommer vid nattningen. Det är liksom fel sorts frågor för en väldigt teoretiskt och filosofiskt lagd person.
Min man sa för ett tag sedan att jag blivit mer jordnära eller fysiskt orienterad - eller hur han nu uttryckte sig. Fast han var tveksam till om jag tyckte om det. Det är jag också tveksam till. Det känns mer som ett måste och som en påverkan från min närmaste omgivning. Men kanske också som en skolning för själen. Jag tror att själen mår bra av variation och av att göra viss del praktiska saker med omsorg. Jag skrubbade och oljade till exempel in ett litet trädgårdsbord och två trädgårdsstolar för några veckor sedan. I grund och botten har min själ inte det tålamodet och det är kanske det jag känner är nyttigt att träna upp. Bara jag också får filosofera, kreativera och drömma...
Drömmer förresten om att resa bort till någon varm solig plats i november. Introducerat tanken för min käre make utan vidare framgång. Han är mer inne på att byta till en båt man kan sova i. Jäsp!
Kommentarer
Postat av: Kristina
Haha, vad jag skrattar! Ni är för härliga! Och visst är han lik sin far, jag minns vigseln när de båda grät av sinnesstämning. Underbart.
Hemma hos oss får Jan anstränga sig och ta i från tårna för att förstå hur en barbiebil kan vara viktig. Och hur man kan glömma bort reglerna i fotboll fast man förklarat 100 gånger...!
Trackback
