idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

Nu känns det som att jag måste prestera något intelligent inlägg:

Blogg blOggeliblOgg blogg BLogg bLoGG bLoggeLi bloGG.

Bättre än så blir det dessvärre inte idag. 

mardrömmar 03.15
försovit mig 8.05
mail 08.55
ursäkta 09.05
ursäkta annat möte om en stund 09.30
annat möte 09.55
tillbaka 11.05
kyckligklubba 11.45
SGI 12.30
te 14.30
frustration 15.00-15.55
X2000 16.10
mer SGI 16.30
fokus 17.30
framme1 18.10
buss 1 18.20
framme2 19.15
familj 19.15
pyjamasar 19.45
mjölk 19.50
välling 20.05
nattinatti! 20.20
lite se upp för dårarna 20.30
svininfluensa 21.00
dator 21.30
sendå? 22.15

Axel tänder lampan strax efter att vi sagt godnatt.
- Vad gör du Axel?
Axel pillar sig koncentrerat mellan tårna och drar sedan upp pyjamaströjan.
- Jag har ett hål på magen. Jag vet vad det heter. Navel.
Han är ganska nöjd och håller sen upp sin högra hand.
- Vad heter handen mamma?
- Den heter bara handen, Axel.
Axel funderar en sekund.
- Men i efternamn!
Och snabbt därefter:
- Man kan säga att den heter navel.
Jaha, okej, säger jag (med ett skönt skratt i magen). Sedan ber jag Axel släcka lampan igen och det är ok. Jag säger godnatt igen till min son som inte gillar pussar, bara klappar och kramar. Ikväll hade han hundratusen av varje.

Jag vet vad mental trötthet vill säga. Sällan är jag dock fysiskt trött men idag kände jag på det en stund.
Orsaken till detta tillstånd var ett visst ogräs samt en viss svärmor. Lite konstigt att omnämna i samma mening och de är på inget vis besläktade! Svärmor är om något ett vackert  prydnadsgräs!

Vi har ett trädgårdsland och alldeles intill detta trivs kirschkål. (Ursäkta om jag stavar detta bedövliga väsen fel.) Fram tills nu hade det inte dykt upp i trädgårdslandet... För den som, som jag inte är bekant med trädgård så har detta ogräs välförtjänt dåligt rykte! 

Jag började gräva och kunde snabbt konstatera att landet behövde flyttas, i alla fall delvis. Sagt och gjort. Grästuvor är tunga! Speciellt när man ska slå av tung lerjord mot spaden för att slippa köpa ny jord.

Andra grävjobbet stod svärmor som inspiratör till. Det är en breddad rosenrabatt som nu ska hålla några av de växter som annars skulle förflyttats till himmelriket. Detta krävde också mycket grästuvebankande av mina icke så vältränade armar.

Kan konstatera att trädgårdarbete kan ge skakiga lemmar och stor hunger.

God söndagkväll!

Ena sekunden.
Lyckan så stor.
Hotar att spräcka mitt hölje.
I ett gnistrande fyrverkeri!

Nästa minut.
Lägrar sig svärtan.
Fläckar ner min själ.
Askgrå och tung.

Ord ger lättnad.

Igår kväll befann jag mig i vår huvudstad och jag ville uppleva något lite extra den aftonen. På min turistkarta noterade jag noga placeringen av både Kungliga biblioteket och Stadsbiblioteket. Då det senare verkade ligga lite närmare mitt hotell valde jag att bege mig på äventyr åt detta håll. Lite småspännande var det att gå gator jag tidigare inte besökt. För mig var slutmålet dock det mest lockande. Bibliotek är för mig detsamma som kyrka för den djupt religiösa. Jag valde tidskriftavdelningen och det första jag slås av är tystnaden, den fridsamma koncentrerade tystnaden.

Jag sitter här och är vid mina sinnens full bruk för det mesta. Småbarnsförälder, idealist och redo att ta mig an de stora problemen i världen. Min lillasyster har inspirerat mig till detta. Hon skriver som en gudinna och jag tänker se detta som skrivarövning. Jag gick en skrivarkurs en gång i min ungdom. På min glasveranda ligger en otroligt inspirerande bok i ett köksskåp. I den ( boken inte köksskåpet) finns fantastiskt kreativa skrivövningar. Boken ligger där tillsammans med resten av mitt kreativa liv. Akvarellalster och poesi- och drömböcker. Kanske borde de ha en annan plats än där i ensamheten och kylan? Har idag dansat och sjungit våldsamt till Björk. Frigörande på alla sätt.