idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

I vår familj har en intressant kamp utspelat sig idag. Jag fick veta av min hårfrisörska att Let´s dance skulle börja idag. Det borde jag givetvis haft koll på eftersom jag älskar det programmet. (Tänker inte analysera djupare just nu vad kärleken bottnar i men så är det.) Så jag blev lätt förtvivlad när jag insåg att klockan hade passerat åtta med rätt många minuter och att jag var tvungen att strida för min rätt eftersom Villa spelade match mot Edsbyn i en annan kanal. Men i kampen blev vi två mot två! Sexåringen stod på min sida! Med finurliga trick som att gömma fjärrkontrollen så lyckades vi vinna kampen... Min makes känsla för rättvisa bidrog säkert också. Det är få TV-program jag är särskilt mån om att se. Så fick vi en mysig danskväll, sonen och jag, med lite Villa i reklampauserna. Och med sonens uppfriskande observationer i öronen kommer jag somna gott ikväll: vad fina dom är! vad bra han passar i dom där röda kläderna (björn)! vilken fräck frisyr han hade mamma (rabih)! Mitt älskade estetiska barn! Och mitt lika älskade sportfreak till barn! Men fredagskvällarna får vigas åt lite skönhet och dans en tid framöver.