idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

Intressant. När jag handlade häromdagen blev det smått kaotiskt vid kassan. Jag och tre barn. Min minsting bestämde sig för att visa röstresurserna när vi stod i kö för att betala. Jag blev tvungen att ta ett beslut och det innebär att packa upp varor med henne på axeln, betala med henne på axeln, packa varor med henne på axeln samt lyfta upp tre tunga påsar i kundvagnen med henne på axeln. Jag hade dessutom hennes bilstol i kundvagnen. Tack och lov för två hjälpsamma storebröder. Men ganska intressant betéende vi har - jag och alla andra. Ingen frågade om jag ville ha lite hjälp trots det uppenbart besvärliga i situationen. Och jag är rätt säker på att åtminstone någon tänkte tanken... Och jag å min sida bad inte någon annan om hjälp, tänkte inte ens tanken... Varför är vi sådana? Skulle det varit annorlunda någon annanstans i världen?