krampakt

tomheten breder ut sina fulaste vingar
'
söker fylla dem med
effektivitet
mängder av sockerkaka
vadhelst som kan slukas
'
men inte hjälper det mot tomhet
'
törstar
värker
söker
producera, fylla på
'
krampakt
'
kroppen hal som teflon
skal av material
inget fastnar
'
sätter mig under de fulaste vingarna
verkar noll
bara tomheten och jag
tills teflonet flagat av på både in- och utsida
och blåsts bort av värsta vinterstormen
'
så huden blottas
levande och rosa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0