idealisten - familj, poesi, foto & annat livsnödvändigt

Vi har haft en mysig stund i badhuset, hela familjen. Varmvattenbassäng, vattenruschbana, ångbastu för föräldrarna, sim- och dykträning och bubbelpool. Jag och Axel håller för ovanlighetens skull till på damernas och pappan och de andra två på herrarnas. Nu ska vi tvätta av oss kloret och göra oss i ordning. Axel sitter bekvämt på den lilla avsatsen för barnen och duschar. En mamma och hennes lite yngre dotter kommer också in och dottern vill väldigt gärna duscha i barnduscharna. Som tur är finns plats för två barn där och Axel makar lite på sin lilla tvålflaska och sina badbyxor. Han verkar nog snäll och jag hör att den lilla tjejen pratar på, utan att jag egentligen lyssnar till vad som sägs. Vi blir klara med tvätt och torkning och går till vårt skåp. Axel berättar lite förundrat: "Den där tjejen. Hon prata med mig. Hon sa i alla fall en massa saker." Jag frågar lugnt: "Pratade du med henne då?" Axels ögon plirar till och han kommer på en lösning: "Näää. Jag låtsades att jag var hörselskadad."