ett svartare sjok samlat
vargarna tuggar
tömd till bristningsgränsen
försvarslös hud blottad
överlämnad till vargarnas käftar
tuggar sig mätta på
obarmhärtig smärta
nakna variga sår
tappade strimmor av hopp
skriet når inte ut
vänskap förblöder i tysta kärl
av mörkaste tvivel
lämnad tuggad
hjälpligt ihopskrapad
tillit plåstras med silvertejp?
Röstlös
Tappad röst, tanke, kraft
i pussel utan helhet
vilsegången kärlek
praktiken som överskuggar allt
meningen som tagit en annan väg
snålhetens gissel
osynligheten fålla överskuggar allt med stora utbredda vingar
riktningslöst och viljelöst
storkamp om det lilla
uppgivenhetens bleka röst
glimtar av hopp
TV och telefon som konkurrenslösa ting i tomhetens trädgård
En klubba i huvudet!
krafsa gräva smeka öppna
Hjärtan
Mjukdelar i kras
tyngd
slängd
till och med
hängd
sinne
kropp
liksom sliten
själ
avfyrar
skott
mjukdelar i
kras
Kommentarer
Trackback
