äntligen tyst eller tekoppens tyngd
äntligen tyst
den kritiska rösten
hummar i missklädsamma avlagda plagg
hopp om tillräcklighet
i ofullkomlighet
anar ljus från underjorden
vänster och blöta snöflingor
livfullt
gott
liksom modern
en kärleksfull fredag
fulländad vardaglighet
i bas av frid
smekande botten av närvaro
vilar
minns
vägen till hopp
slingrar genom tekoppens tyngd
Kommentarer
Trackback
