Respekt för en levande typ
Respekt för känslighet, för oändligt behov av reflektion.
Respekt för intuition, för annorlunda upplevelse.
Respekt för pendlande, för närvaro och alienation.
Respekt för individen med den högkänsligas driv och bredvidsittande.
Respekt för orden som vill forma livet mer begripligt.
äntligen tyst eller tekoppens tyngd
äntligen tyst
den kritiska rösten
hummar i missklädsamma avlagda plagg
hopp om tillräcklighet
i ofullkomlighet
anar ljus från underjorden
vänster och blöta snöflingor
livfullt
gott
liksom modern
en kärleksfull fredag
fulländad vardaglighet
i bas av frid
smekande botten av närvaro
vilar
minns
vägen till hopp
slingrar genom tekoppens tyngd
fru Ansvar knackar hårt på snorfyllda platser
tillräckligt sjuk för att vara sjuk?
utan tvekan
är egentligen mycket tveksamt
sårig hals
mossigt huvud
diverse färgat gods
förlorade dofter i ömmande hålor
men hallå?
borde du inte?
pallra dig till skrivbordsstolen!
fru Ansvar med extra stort A
knackar hårt på
hjässan
axeln
hjärtat
och andra mer snorfyllda platser
herregud lägger sig som tur är i
pimpla ingefärste
för sjutton!
läk ut
ömma hålor
för skråen!
ansvaret räcker till!
gödA klokhet
egen omvårdnad
en dassig behövande torsdag
vinner kampen!
kanske...
tacksamhet eller försenad Hobbit på slätta
Dagens bästa medicin. Kvällsprat med två fina gossar. Om smått, stort, släkt och sammanhang. Tacksamheten lägrar sig över det lilla huset på slätten och tredje försöket att se slutklämmen av Hobbit del ett!
i oläst malpåse eller mittimaten?
Med en sårig hals vill sömnen liksom inte vara så länge som den får. Så förutom tid att dricka, harkla och tycka illa om finns även tid att tänka efter och - för femtioelfte gången - konstatera att när livet ger en paus växer längtan att skriva. Och har jag nu en blogg i all dess litenhet - och stundvis träffsäkerhet (?) - så är det väl synd att ha den i oläst malpåse. Därför kastar jag ut den här i fejsbookland lite oftare och säger vassegó å läs den som vill!
filosofiska stunden eller ingefärans lov
Får man vara lite tacksam för sjukdomar? Bara vanliga snälla virusåkommor förstås. Även om de tycks dyka upp vid helt fel tillfälle så har jag noterat att de faktiskt kommer rätt lägligt. Ur ett hälsoperspektiv sett. När de behövs för att kroppen och kanske själen ska få sin rätt till vila. Särskilt om denna rätt försummats. Det känns som en god tanke att vila i även om metoden är rätt vissen. Medveten och planerad vila och ett liv i balans sådär i allmänhet är ju bättre både för kropp, själ och image. Men om det nu inte är så? Då får den ofrivilliga vilan kanske till följd att själen hittar ett trevligt och bra spår att följa till lite mer balans. Alternativt till ännu en kopp ingefära.
älskade Alma Tvärtemot!
Almisen klockan sex ikväll efter enkel men god hamburgermiddag:
- Mamma... får jag gå och lägga mig? Får jag borsta tänderna?
- Självklart får du det lilla stumpan! Jag dukar av så kan du gå upp och välja en bamsetidning så länge.
Frågar pojkarna om de vill spela något sällskapsspel när Alma somnat. Om en liten stund. Det kommer bli en lång kväll till annat mys än nattning.
När jag kommer upp har lillskruttan ångrat sig om tandborstningen:
- Kommer du ihåg mamma att vi glömde att borsta tänderna en gång... Kan vi göra det igen?
Två timmar senare sitter jag här i soffan med mina precis hemmapoppade popcorn. Om hon somnade gott? Beror på vem vi pratar om... Slumrade lite mitt i läsningen och under godnattsången. Den goda modern alltså. Snart fyraåringen gick däremot in i aktivt vakentillstånd igen. Mörkrädd är det senaste.... Botade med sång, tänd lampa utanför, lite kittling, tyst och lugnt och enormt tålamod. Typ. Maken har precis bytt plats med mig bredvid snart fyraåring i förändringsfas allan. Alma tvärtemot utan att vara uppenbart just det!
logistikfirma Sanfridsson lägger ner - för ikväll...
Logistikfirma Sanfridsson har en stunds vilopaus från högtrycket. Omsättningen ligger denna vecka på topp och cheferna tillika chaufförerna överväger att avsluta något kontrakt. Verkligheten vill dock annorlunda. Pingis, saxofon, fotboll, bandy, trumpet, utvecklingssamtal, match, bollkalle. Livet på en pinne tillsammans med hus, hem, handling, hosta, hektiskt på jobbet, hemligheter och hyss. Vi sköter verkligheten med noggranna scheman och är ett förbaskat starkt team - vi två chaufförer i logistikfirma Sanfridsson. MEN. Umgänge som hyllvärmare och ett gäng ideal i garderoben är inte helt idealt för ett idealistiskt hjärta. Den reflekterande människan ropar efter plats att bara vara och vila i ingenting. Samtidigt som glädjen över familjeliv, hem och vardagspussel att sköta ger STOR lycka. Den är bara det där lilla ordet balans som verkar vilja sprida sitt vara lite vidare omkring. Välkommen att försöka!
